“Kneel down ye sinners, to Streetwise religion
Greeds been crowned the new king”
Mötley’s bästa om ni frågar mig. Starkaste minnet till denna låten var när vi var på vandring i Glaskogen i åttan. Låten var med på blandbandet som vi körde på morsans bergsprängare om och om igen…
Lyssna här.
Fredagsrock kommer förmodligen inte att komma varje fredag utan det kommer nog lite mer spontant när inspirationen flödar…
Tänkte plocka fram en rock-klassiker varje fredag (får väl se hur länge det håller). Börjar i alla fall med ett band som man inte hört speciellt mycket sen den suveräna debuten “A bit of what yoy fancy” från 1990. Väljer spåret “Misled” som är en riktig partyhöjare, får ungefär samma känsla som man får på en förfest när ljudvolymen plötsligt gör ett ryck uppåt. Klockren skiva från ett något bortglömt band.
Lyssna här!
Nya skivan är ingen ‘Ten’ men det är en ‘Backspacer’. Satan i gatan vad efterlängtat, en kanonbra skiva från mina absoluta grunge-favoriter, ja för mig var de större än Nirvana då det begav sig i början av ’90-talet. Första lyssningen var ju inge vidare men nu över tio lyssningar senare är det förmodligen höstens skiva nummer ett (en femma givetvis), Winnerbäck får ursäkta. Det är riktigt bra rock, endel röj och endel lugnt också. 11 klockrena låtar!
Kuriosa, skivan släpptes 20 september 
Det är alltid med stor förväntan man tar emot en ny skiva av en favoritartist och som bäst blir det om skivan inte är superbra efter första lyssningen. Så är det med Lars Winnerbäcks nya, ‘Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen’, men efter några lyssningar så växer den faktiskt till nåt riktigt bra. En del låtar verkar ha influerats av Kent, Thåström och till och med Melody Club. Mina två favoriter är ‘Berätta hur du gör’ som växer och växer ala Kent på slutet, och ‘Köpenhamn och överallt’. Vad ger man för betyg? Jag är snäll och pytsar till med en svag femma… Varför då? Jo för att det känns fräscht, och att det är starka låtar som inte har slutat lyfta än…
Arvikafestivalen 2009 var suverän, Depeche Mode var verkligen fantastiska och den ultimata bokningen i festivalens historia. Det otroliga gunget till ‘Personal Jesus’, gitarren i ‘I feel you’ ja de gamla klassikerna ägde verkligen den knökfulla parkenparkeringen.
Torsdag
Knökfullt festivaltåg, fick stå hela resan, men det var strålande sol och över 25 grader i skuggan :). Tog svängen föbi bolaget innan jag intog morsans lägenhet på Parkgatan. Laddade med bra musik och god dryck tillsammans brorsan innan det var dags för att dra. Började festivalen med att spana in The Sounds från ölslänten, tyckte att det var helt ok, det var varmt och svettigt. Bandet skötte sig bra men ingen extas direkt, tycker de gör sig bättre på radio. Men en trea var de värda tycker jag.
Såg sedan lite glimtar av Mando Diao och Nine Inch Nails innan det var dags för gruppen jag sett fram emot mest dag ett, nämligen en spelning på Andromeda. Bullet skulle upp, hårdrockare ala AC/DC från Växsjö, såg dem som förband till Backyard Babies under våren och blev impad. De var ännu bättre nu… Kanske lite för att jag kunde låtarna på senaste skivan “Bite the Bullet”. Det var bra röj på parkens ute-scen lite som det var förr i tiden när man gick på parken varannan vecka Rock-poserna avlöste varandra och var lika bra som en klassisk festival spelning med Dead Moon på samma scen för 13! år sen. Ger Bullet en stark 4 för all energi och ett bra röj med suverän partyhårdrock!
Fredag
Bob Hund ägde! Eller vad sägs om “Det Skulle Vara Lätt För Mig Att Säga Att Jag Inte Hittar Hem Men Det Gör Jag Tror Jag”, “Den lilla planeten”, “Nu är det väl revolution på gång!”, “Ett fall och en lösning”…
Depeche Mode är utan tvekan det största som kan hända den här festivalen. Om de levererade, JA verkligen! Kan ju inte jämföra med hur de kör på ordinarie turnén men det som visades upp i Arvika var oerhört bra. Hela parkenparkeringen gungade till “Personal Jesus” och min absoluta favorit “I Feel You” var tung. Kolt var ju att allt annat på festivalen stod still under DM’s spelning. Ja, nu när den ulitmata bokningen har varit här så kanske man ska lägga ner festivalen och återuppstå!!!
Lördag
Började dagen med ett litet favvoband jag har, Florence Valentin. Gillar verkligen bandet och tycker om artister som har nåt att säga. Uppträdandet var sensationellt bra, lite som en sjuttiotals-Springsteen eller Moneybrother fast på svenska (ska väl egentligen inte jämföra med Bruce för Springsteen ala ’70-tal är väl näst intill oslagbart). Inledde stark med “Spring Ricco” och apropå spring så sprang fullt med folk in i Apollo-tältet under öppningsspåret, så även jag. Bandet körde mycket från senaste skivan och de största hitsen från förr, “Pokerkväll i Vårby gård”, “Allt som ni bygger upp ska vi riva ner”, “Upp på sociala”. Han hade mycket bra mellansnack, exempelvis tog han upp dagens daum 4 juli som en svart dag och sa att det inte bara är USA som … utan även Sverige som nu skickar 500 soldater till Afghanistan. Roligaste mellansnacket var när han sa att alla stekare just nu är i Båstad, alla politiker är i Visby, då känns det bra att tillsammans med få vara här i Arvika Välkomna tillbaka! En fyra i betyg. Med ytterligare lite starkare låtar så kommer femman.
Avslutade med Korn som är hårt, stenhårt! Bäst var när de körde Metallica’s One, grymt! Tack för i år!
Kanske var det den sista festivalen som jag körde i 3 dagar, kanske inte! Förmodligen så blir det bara en dag i framtiden…allt beror på vilka band som kan tänkas komma. Eller om festivalen krymper med 10000 pers så den blir lika lika mysig som den var förr, det har kanske blivit lite för stort, det är iofs himla kul att det gått så bra men tror jag hade lite roligare när den var mindre…
En av nackdelarna med att va gräsänkling är att man kommer för sent i säng, fördelen är då att man har Rock Show på VH1 på i bakgrunden när man soffsurfar och får höra en massa bra musik. Här är ett exempel, gruppen ‘Theory of a Deadman‘ från Canada och låten ‘Hate my life’, (nej texten stämmer inte in på mig…).
I veckan så kom det då äntligen, ett skivsläpp från Guns N’ Roses, nämligen singeln ‘Chinese Democracy’. Det är några år sen sist, tror det var en inte allt för bra låt ‘Oh My God’ runt milleniumskiftet. Hur som helst Guns N’ Roses utan Slash och Duff, ja Izzy också är ju långt ifrån det riktiga Guns men de steg lite i aktning efter senaste Sverigebesöket i somras när Axl rumlade runt i Stockholm. Koncerten verkade också vara kanon, man får ju trots allt höra alla gamla godingar. Får nog ta och gå på nästa. Albumet kommer den 23 november (om man törs tro det) och gör den det så ska Dr Pepper bjuda alla i USA på gratis kola (Dr Pepper). Bör ju bli rätt dyrt. Hur va låten då, jo den växer…
Vilken bomb, Depeche Mode till Arvikafestivalen! Den ultimata bokningen för festivalen. Namnet på turnén heter “Tour of the Universe” och landar alltså i lilla Arvika. Detta är stort, biljett inhandlas snarast…
Befriande skönt att få sätta på Metallicas senaste Death Magnetic som är en spark i skrevet på allt trams från Radio City & Mix Megapol och allt vad de kommersiella kanalerna heter… Visst har Metallica också varit och snuddat i dessa trakter men absolut inte denna som är i mitt tycke en blandning mellan den svarta och S:t Anger. Verkar vara ett steg tillbaka till rötterna. Så här bra har inte hårdrock varit sen början av ’90-talet. Höstens bästa skiva är här!
Fråga: Säger man skiva nuförtiden?
Vilken toppenkväll det blev! Lämnade barnen hos farfar och åkte upp från Karlstad med Susanne och Johan för att se Lars Winnerbäck i Ransäter. Picknickade utanför med Linda, Peter och några fler Kilsbor innan det var dags att gå in. Solen tittade fram precis lagom och vi kunde inte ha fått en bättre kväll. Antagligen för Susanne hade tagit på sig gummistövlarna och vi släpat på gore-texjackorna. Utan detta hade regnet garanterat öst ner 
Gick in precis lagom för att höra Maia Hirasawa‘s hit, “The worrying kind” av The Ark. Därefter spelade Miss Li som verkar vara ett enda stort energiknippe. Vilken fantastisk röst, hon körde en rad publikvänliga låtar innan det var dags för the main event.
Konsertern började lugnt med en låt jag inte hört tidigare. Sedan växte spelningen mer och mer för varje låt och tog ordentlig fart i “Söndermarken” när han bad publiken ta det lugnt för det var 11 verser kvar Det verkade vara en utomordentlig glad Lasse på scen för han skrattade ofta, ibland även mitt i texterna. Härligt, precis som det ska va! Stor skillnad mot spelningen i Karlstad i höstas som kändes ganska deppig. Vi spekulerar vilt i om han träffat någon ny…
Några låtar som “Solen i ögonen” och “Åt samma håll” var bitvis omgjorda vilket lyfte dem ytterligare. “För dig” är ju fantastisk och “Tvivel” likaså. “Jag fattar ingenting” körde han, bästa låten på Dauguva. Nya “Strimmor” var också magisk. Tror inte att han glömde någon av sina största hits, så det var en riktig hitparad han bjöd på. Det som skulle kunna lyfta spelningen ytterligare vore lite mer prat mellan låtarna, jag begär inga tal a la Springsteen men ett par historier i anknytning till några av låtarna vore inte fel. Summa summarum en stark fyra, superbra spelning, trevligt sällskap, bra väder och framförallt fantastiskt att få sova till klockan halv elva dagen efter, det har inte hänt på flera år. Tack för det farfar!